POTS-sorkens resa

Och hur jag gör för att komma tillbaka till ridningen

I torsdags red jag äntligen min första ridlektion sedan jag blev sjuk i vintras, vilket visade sig vara min första ridlektion sedan den 28:e November 2023. Jag red bara i 5 minuter, efter att Mads (tränare) ridit i ungefär en halvtimme, men jag är officiellt på väg tillbaka till ridningen!

Jag har ridit 1-3 gånger i veckan hemma i upp till 35 minuter, mestadels i skritt och tänkte därför dela med mig om vad jag gör för att komma tillbaka till ridningen.

Vila inför och efter

Jag ser alltid till att vila innan ridpasset, oftast genom att sova i någon timme. Det här underlättas av den kommande punkten och att jag har så nära till stallet, eftersom att jag kan vakna 10 minuter innan jag ska rida för att slänga på mig kläderna och gå till ridhuset.

Hjälp

Även om jag oftast är fullt kapabel att sadla och tränsa så har jag en opålitlig hjärna som när som helst kan få för sig att stänga av. Istället för att slösa energi på alla moment som leder upp till ridpasset kan jag lägga all energi jag har på att rida. Med ”stänger av” så menar jag det bokstavligen: min hjärna bestämmer sig för att gå i sovläge och jag blir så trött att jag måste hitta närmaste plats att sova på, om det så är golvet. Som tur är har vi stallpersonal som kan hjälpa mig med att fixa hästen, även om jag helst hade gjort det själv. Oftast fixar jag av hästen själv efter passet då jag redan är så död att jag kan glömma att göra något mer under resten av dagen, men jag kan även få hjälp genom att någon tar emot hästen, så att jag kan gå in och lägga mig. Jag känner mig oftast som en latmask när jag bara dyker upp för att rida i 30 minuter utan att göra något annat, men har börjat inse att det är en förutsättning för att jag ska kunna rida mer än en gång i månaden.

Kompression

Jag har alltid mina kompressionsstrumpor på mig under ridbyxorna och annan kompression om det inte blir för varmt.

För ett tag sedan hade vi Venice Equestrian ute hos oss för att fota sina kläder, med följden att jag fick två par ridbyxor som tack. Deras byxor är som kompressionstights i slittåligt material och trots att jag i vanliga fall undviker tighta byxor är det här mina nya favoriter. Jag kan inte tänka mig att rida i något annat efter att jag börjat använda dem och är så tacksam över att jag fick dem.

Elektrolyter, vatten, mat

Min väska innehåller alltid en vattenflaska, en flaska med saltvatten, elektrolyter, en proteinbar och dextrosol. Efter ridpasset ser jag till att hälla i mig vatten och elektrolyter, samt att äta något så snart som möjligt.

Betablockerare

Jag tar Inderal (korttidsverkande betablockerare) innan varje ridpass för att minska mängden symptom och hålla ner pulsen.

Promenader, pilates, rehab

Efter flera månaders vila har jag tappat både muskler och kondition. Jag sitter som en kratta i sadeln och har därför börjat med pilates igen, efter ett uppehåll på två år. Pilates har visat sig vara den bästa formen av träning för tillfället och ger mig lägre puls än när jag promenerar, trots att jag kämpar med övningarna. Dessutom är en stor del av övningarna liggandes, vilket är perfekt för POTS:en. Jag tränar privat med en PT för att försäkra mig om att jag verkligen använder rätt muskler men kommer nog att köra gruppträning med samma tränare när jag mår bättre. Just nu är privata pass optimalt då vi kan anpassa dem efter mitt fysiska mående och lägga in hur mycket pauser som helst. Min tränare/PT-vad man nu säger- har varit ryttare och lägger upp passen för att förbättra min sits och ridning. Utöver pilates har jag gjort gamla rehabövningar hemma och gått på promenader.

Anpassar

Jag rider bara när jag känner att jag klarar av det och aldrig på samma dag som jag har någon annan större aktivitet inplanerad. Det svåraste med POTS är jag ofta mår rätt så bra under själva passet, bara för att få en käftsmäll av symtom några timmar senare. Jag har märkt att bakslaget blir mindre desto bättre jag känner mig innan ridpasset och om mängden vila varit tillräcklig dagarna innan. Med anpassar menar jag att jag anpassar ridningen till mitt fysiska tillstånd: har jag puls eller är extremt trött rider jag inte. Detsamma gäller promenader och annan pulshöjande aktivitet. Med tanke på bakslagen anpassar jag själva ridpasset genom att ta många skrittpauser och hålla koll på min puls under passets gång.

Hur jag mår efteråt

Efter att ha tränat blir jag alltid sämre ett tag. Mitt mest obehagliga symtom är andningssvårigheter, vilket tenderar att bli värre några timmar efter ett träningspass. Känslan av att inte få tillräckligt med luft vid varje inandning är verkligen vidrig och innebär oftast att jag måste ligga ner och bara andas tills det blivit bättre.

Utöver det så känner jag mig ofta sjuk några timmar efter träning, trots att jag inte har någon feber. Jag fryser, kallsvettas, får röda kinder och varm hud, ont i lederna och blir extremt trött. Även torrhostan blir värre av ansträngning.

Även om varje ridpass leder till ett litet bakslag så har ovanstående tips lett till att mina förvärrade symtom endast håller på i något dygn efter passet, medan jag tidigare brukade få tillbringa en vecka i sängen. Jag märker att allt jag gör fungerar och hoppas på att lära mig mer tips för att kunna rida mer.

🖤